grabbmorsa.blogg.se

Sol inne och sol i sinne eller hur var det nu igen?

Krigszon

Publicerad 2013-07-09 16:11:30 i Allmänt

Känner mig som en fångvaktare.
J är ännu mer galen idag, S är trött och förstår inte varför J gör som han gör och G har lite feber och vill bara bli buren.

Nej jag orkar inte mer.
Men en mamma får och kan inte ge upp och bara dra.

Galen

Publicerad 2013-07-08 22:34:45 i Allmänt

En ökning på 3 ggr vanliga dosen Iktrovil och J är helt galen.
Skriker som en stucken gris och är våldsam som fan.
Andningen är väsande och han hostar så det låter som om han ska spy.

G blir givetvis rädd för brorsan och jag förstår honom - känner inte igen vår älskade unge :(

Dagen jag ej sett fram emot.

Publicerad 2013-07-08 09:30:22 i Allmänt

Så var vi tillbaka på ruta ett utan avlösare i hemmet från och med idag.
Mjukstartar (?!) med en hel vecka själv med ungarna mellan 14-01:30...
Mina föräldrar befinner sig dessutom uppe i fjällen ett tag.
Lika bra jag vänjer mig då D börjar med ständig kväll efter semestern och ingen lösning är i sikte.
Får hoppas inget barn kommer till skada när jag omöjligt att punktbevaka tre barn till 100% eller att jag bryter ihop.
Har åtminstone bett om hjälp för JAG upplever situationen ohållbar och mer kan jag inte göra.

Over and out.

Skumma kvällar

Publicerad 2013-07-02 23:19:26 i Allmänt

Under tiden jag åkte ner till Ica och handlade hade vår kära J vaknat.
Smällde till i väggen precis innan han kom upp sa maken så kanske kramper? Hur som helst var stackaren förvirrad och trodde det var morgon...

Vi käkade lite "frukost" innan vi nattade om och jag hann precis stoppa honom ifrån att väcka storebror (J tyckte ju han skulle upp och åka till dagis).
Han har ingen verklighetsuppfattning och säger mycket knasigt.
Man skrattar och gråter om vartannat inombords när man hör och ser detta som mamma.
Mitt i all smärta måste man ändå försöka hålla humöret uppe.

Blev ingen tid alls tillsammans med maken idag men vi hann ha lite såkallad egentid en kvart var och jag tuggar nu på en nektarin innan sängen kallar igen..
Hör att J är orolig därinne (sover alltid hos oss bortsett från nån timma eller två i sin) så det blir nog inte mycket sömn.
Bara hoppas att medicinökningen ska ge lugnare nätter så både vi föräldrar men mest han själv får den sömnen han behöver..

På tal om nåt helt annat så är det idag exakt 6 år sedan min uppskrivning. (Själva uppkörningen hade jag i augusti).
Så jävla glad att jag fick tummen ur och speciellt när jag var gravid..
Även om jag inte var 18 år direkt så minns jag frihetskänslan och stoltheten efter allt slit!!


Over and out!

Gravid och en fjärde prins?

Publicerad 2013-07-02 16:40:29 i Allmänt

Näe men man kan nästan tro't.
Sötsugen som bara den, svullen, acne och konstant trött.
Koffein intravenöst vore kanske inte helt fel.

Den lilla mängden tid jag orkar med socialt umgänge har jag börjat prioritera de som ger mig utbyte.
Känns skönt att inte umgås bara för att umgås så att säga.
Ja och att ha människor omkring sig som är raka och ärliga direkt till mig och skippar skitsnack och krångliga pikar lite här och där.
Sånt känns bara så onödigt.
Ni är inte så många men ni skulle bara veta vad mycket ni betyder!

Nu ser jag fram emot besök av en blivande fyrfota vän ;)

Största skillnaden

Publicerad 2013-07-01 23:30:38 i Allmänt

Ja största skillnaden med att ha ett eller flera barn; TVÄTTSTUGAN!
*torktumlare tack*

Barnneurologen

Publicerad 2013-07-01 13:41:58 i Allmänt

Har varit på sjukhuset med fina J och träffat läkaren. Alltså den noggranna :)

Mycket att prata igenom och överväga men hade växt 0,5 cm och tagit igen sin vikt och ligger på plus minus noll sedan februari (14,6 kg).
Skönt att höra att näringsdryckerna ger resultat.

Annars ska vi höja dosen av en medicin och ge 3 ggr per dag istället för enbart kväll. Får hoppas det kommer ge bra effekt och han får sova bättre på nätterna.
Ja och så skickas remiss om utredning för att se hur J ligger till utvecklingsmässigt psykologisk.
Som jag länge anat så är läkarna överens om att J har ett genetiskt epilepsisyndrom (oavsett om det är Dravet eller ej) och han aldrig kommer bli bra.
Vi hör inte till den stora mängden som har barnepilepsi som växer bort...

Jag tror vi står med Dravet, utvecklingsstörning samt Adhd på pappret inom två år. Får se om jag har rätt.
På nåt sjukt sätt är det skönt att börja landa i tanken och bara känna att alla saker som dyker upp är sånt som kanske blir positivt framöver.

Vår lilla kille som föddes 47 cm lång och ganska exakt 3 kg kommer alltid vara min minifles och ge mig massa kärlek!!

Om

Min profilbild

Grabbmorsa

Välkommen till Jennys virriga blogg. Här får du lära känna mig och resten av familjen som består av min make och tre söner. Hur jag kämpar med att få vardagen att gå runt med barn med olika problematik som autism, diverse allergier och svårbehandlad epilepsi samt min egna ADD. Här får du även läsa mycket om mitt stora intresse barnvagnar och diverse shopping, resor etc. Ja och så kommer jag även skriva en hel del om vikt och träning framöver... Bara fråga om du undrar något! =)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela