En hyllning till sjuksköterskorna
Vart ska man börja?
Jag är så enormt tacksam för alla sjuksköterskor som fixat och förmedlat hit och dit mitt i detta kaos.
För EN läkare som inte sköter sitt jobb ger desto mer att göra för denna underavlönade grupp...
Idag har jag pratat med en överläkare på öron som undrade vad barnläkaren sa när vi var inne.
När jag då svarade att han inte ens dök upp där trots att han hade avtalad tid (tog sig semester fick vi reda på sen) eller fixat så remissvaret efter sömnregistrering anlände till någon trodde han att jag först skämtade.
Det finns INGEN planering..
Nu fick en ssk på barn ringa och tillslut gå upp till sömnenheten så en läkare där uppe kunde bedöma och ge honom svaret.
På så sätt kanske vi hinner besluta oss om det blir operation nu innan överläkaren som tar såna beslut tar semester.
Vår läkare har heller inte fixat med remiss till dietist så det fick en stafettläkare gör en akut tillslut nu när han fortsätter minska i vikt och äter minimalt...
Enda bra nyheten är att en underbar läkare som vi träffade mycket när vi var inlagda tar över J som patient och vi har en tid om två veckor redan.
Var inget snack om att vi vill byta och de förstod väl varför där inne.
Ska bli intressant att se om "vår" nuvarande läkare ens hör av sig men jag kommer då hålla mig lugn och saklig. Lovar't! ;-)
Åter till sjuksköterskorna.. Vilket jobb de gör alltså och så läser man om hur mycket ytterligare de ska göra enligt ledningen på KSS. Hur orkar de?
Finns ingen personalgrupp som imponerar lika mycket på mig vad gäller ansvar kontra lön som specialistsjuksköterskor!
